Spelinspektionens spärrlista träffar stegen bakom casino utan konto

Spelinspektionen listar spärrar mot direktbank, svensk e-legitimation och SE-konton. Så hänger listan ihop med Zimpler-målet och Ds 2025:23.

Hem » Nyheter » Spelinspektionens spärrlista träffar stegen bakom casino utan konto

Nyheter

Av Oskar FridénPublicerad 15 oktober 20268 min läsning

Spelinspektionens spärrlista träffar stegen bakom casino utan konto

Spelinspektionen lämnade den 26 mars 2026 en redovisning om åtgärder mot olicensierat spel till Regeringskansliet. Rapporten listar åtgärder som spelbolag utan svensk licens kan vidta för att hindra personer i Sverige från att spela. Bland dem finns blockering av direktbankbetalningar från svenska banker, betalningar som kräver svensk e-legitimation och utbetalningar till svenska bankkonton.

Åtgärderna träffar samma byggstenar som spel med snabbregistrering bygger på: bankinloggning, i Sverige oftast med BankID, samt insättningar och uttag direkt mot bankkontot. Redovisningen utgår från förslaget i promemorian Ds 2025:23, som vill ersätta dagens riktningskriterium med ett deltagarkriterium. Det är alltså ett förslag till ändrade regler, inte gällande rätt; förslaget har ännu inte blivit en lagrådsremiss eller proposition.

Fyra spärrar i kassan

Rapporten delar in åtgärderna i tre grupper: åtkomst; registrering, betalning och uttag; avtalsvillkor. De redovisas ”i en ordning baserad på myndighetens bedömning av deras relativa effektivitet”. Exemplen är enligt rapporten inte uttömmande.

I avsnitt 2.2.2 om betalning och uttag nämner rapporten ”blockering av direktbankbetalningar eller konto-till-konto-betalningar från svenska kreditinstitut och betaltjänstleverantörer” och ”blockering av kortbetalningar där betalkortet har utfärdats av svenska kreditinstitut eller betaltjänstleverantörer”. Där finns också ”blockering av betalningar som kräver användning av svensk e-legitimation” och ”blockering av utbetalningar till bankkonton med IBAN med landskod SE”.

Med svenska institut avser rapporten företag som bedriver verksamheten ”med tillstånd av Finansinspektionen”. Rapporten nämner inga betaltjänster eller e-legitimationer vid namn. Beskrivningen gäller alltså betalningsvägar och deras anknytning till Sverige, inte utpekade varumärken.

Rapporten tar även upp fallet där insättning sker med kryptovaluta men ”uttag förutsätter tillgång till betalningsinfrastruktur med anknytning till Sverige”. Insättningssättet är därmed inte den enda delen av betalningsflödet som rapporten behandlar; även möjligheten att ta ut pengar ingår.

Avtalsvillkor utan tekniska eller administrativa spärrar ska enligt rapporten ”normalt inte betraktas som tillräckliga”, och åtgärderna ska omfatta ”såväl nya som befintliga spelkonton och användare”. Rapportens måttstock är: ”Om personer som befinner sig i Sverige fortfarande kan nå speltjänsten, registrera spelkonto eller genomföra betalning eller uttag föreligger som utgångspunkt faktisk möjlighet att delta.”

Därför träffar listan snabbregistreringen

Snabbregistreringen kopplar samman betalning, identifiering och registrering. Kopplingen till BankID kommer från Spelinspektionens lägesbild från 2025, daterad 20 mars 2025: ”Konto-till-konto-betallösningar (även kallat instant banking) verifieras som regel med svensk elektronisk legitimation, primärt BankID.”

Enligt lägesbilden efterfrågar spelare ”effektiva, trygga och bekanta instant banking-lösningar där identifiering genom BankID är möjlig”. Myndigheten beskriver alltså både hur dessa betalningar normalt verifieras och vilka lösningar spelarna efterfrågar. SEPA-betalningar används enligt samma lägesbild ”främst vid uttag till svenska bankkonton från olicensierade spelsidor”.

Trustly beskriver Pay N Play som en lösning som ”combines deposits, user verification and account creation”: spelaren loggar in i sin bank och Trustly skickar de uppgifter som behövs för att skapa kontot. Zimpler beskriver Zimpler Go som en kombinerad lösning för insättning, registrering, inloggning och kundkännedom. Bolagens beskrivningar visar därmed hur flera steg kan ingå i samma lösning, inte att kontot försvinner.

Hos bolag med svensk licens skapas alltid ett konto, även när spelet marknadsförs som utan konto. I spellagens regler om registrering och spelkonto, 12 kap. 1 §, står: ”En licenshavare ska registrera den som vill delta i spel.” Enligt 12 kap. 2 § ska identiteten kontrolleras ”genom en tillförlitlig elektronisk identifiering eller motsvarande”.

Enligt 13 kap. 1 § ska licenshavaren ”för varje registrerad spelare öppna ett spelkonto”. Betalningen är också reglerad: enligt 13 kap. 5 § får en licenshavare ta emot betalningar till ett spelkonto bara från en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

Zimpler-målet: när BankID inte räckte

Den 1 juli 2023 upphävdes spellagens gamla bestämmelser om domstolsbeslutad betalningsblockering, en möjlighet som Spelinspektionen aldrig hade använt. Samma dag infördes ett administrativt främjandeförbud i 3 kap. 7 §. I juli 2023 förelade myndigheten Zimpler AB med vite ”att upphöra med att tillhandahålla betaltjänstlösningar innehållande BankID till spelbolag som saknar svensk spellicens”.

Förvaltningsrätten i Linköping upphävde föreläggandet den 22 maj 2024 (mål nr 5684-23). Domstolen skrev: ”Även om Zimpler är registrerat i Sverige, till stor del används av svenska konsumenter och att kunder vid direkt banköverföring identifierar sig med BankID anser förvaltningsrätten att dessa omständigheter ensamma inte kan anses tillräckliga för att spelet ska anses riktat mot Sverige”. Tjänsten bedömdes som ”huvudsakligen standardiserad”.

Kammarrätten i Jönköping avslog Spelinspektionens överklagande den 7 februari 2025 (mål 1859-24). I Spelinspektionens meddelande om kammarrättens dom står: ”Spelinspektionen har inte överklagat domen.”

Kortbetalningar omfattas redan i dag av spelförordningen 13 kap. 1 §: betaltjänstleverantörer ska avvisa kortbetalningar som auktoriseras med branschkoden MCC 7995, utom när spelet har svensk licens eller inte kräver licens. Zimpler-målet visar däremot att BankID, tillsammans med de övriga omständigheter domstolen prövade, inte räckte för att bedöma spelet som riktat mot Sverige. Det är detta glapp förslaget vill stänga.

Vilka betalsätt som efter målet finns kvar hos casinon utan svensk licens framgår av en kartläggning av betalsätten i kassorna.

Förslaget som ska stänga glappet

I promemorian Ds 2025:23 Spellagens tillämpningsområde föreslås att möjligheten att delta från Sverige ska avgöra om onlinespel anses tillhandahållna här. Gällande lydelse i spellagen 1 kap. 2 § är: ”Onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden ska inte anses tillhandahållna i Sverige.” Förslaget flyttar därmed gränsen från vilken marknad spelet riktas mot till var deltagarna befinner sig.

Den föreslagna lydelsen är: ”Onlinespel ska anses tillhandahållna i Sverige om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelen.” Författningskommentaren anger vad det innebär för spelbolaget: ”Spelbolaget måste därför senast i samband med inloggning eller registrering vidta åtgärder för att stoppa användare som befinner sig i Sverige.”

Även främjandeförbudet i 3 kap. 7 § föreslås omfatta främjande av att ”personer som befinner sig i Sverige deltar i otillåtet spel”. Enligt promemorian kan betalningslösningar utgöra främjande ”oavsett om tjänsten i fråga har utvecklats specifikt för spelbolag”. Promemorian hänvisar uttryckligen till Zimpler-målet som skäl.

En ny presumtionsregel i föreslagen 3 kap. 8 § gäller vid förmedling av en insats eller vinst: en person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige ska ”anses delta i spelet från Sverige, om det inte framgår att personen deltar i spelet från utlandet”. Regeln avser enskilda betalningar, exempelvis genom banker, men inte när en betaltjänstleverantör tillhandahåller ett spelbolag en betalningslösning eller liknande tjänst.

I avsnitt 9.1 gör promemorian bedömningen: ”Det bör inte införas något generellt förbud mot betalningsförmedling till olovligt spel.” Enligt promemorian saknas teknik för att avgöra kundens plats när betalningen initieras, vilket Finansinspektionen bekräftat. Hur betalningsspärrarna vuxit fram, från MCC 7995-spärren till Zimpler-målet, beskrivs i en källbelagd genomgång av spärrarna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Var står förslaget i oktober 2026?

I mitten av oktober 2026 står det ”Inga dokument” under både lagrådsremiss och proposition på regeringens sida för Ds 2025:23. När regeringen presenterade promemorian skrev den att förslagen ska beredas i Regeringskansliet. I riksdagens dokumentsök finns ingen proposition om deltagarkriteriet.

Budgetpropositionen för 2027 har ännu inte lämnats. I år, som är valår, är sista dagen att lämna den 12 november. Utan lagrådsremiss i mitten av oktober är vår bedömning att ett ikraftträdande den 1 januari 2027 blir svårt att hinna med.

Den 3 september 2026 beslutade regeringen direktiv (Dir. 2026:118) för en utredning om att skydda barn och unga vuxna från spel. Utredaren får lämna författningsförslag, men med begränsningen ”dock inte sådana som utvidgar spellagens tillämpningsområde”. Direktiven ger alltså inte utredaren utrymme att föreslå en sådan utvidgning.

Spelinspektionen skrev i juni 2026 att rapporten från mars ”används som underlag i det fortsatta arbetet”. Det beskriver myndighetens fortsatta arbete, inte ett beslut om lagändring.

Vad det betyder för dig som spelar med BankID

För den som spelar med BankID går skiljelinjen mellan bolag med och utan svensk licens. Förslaget och rapporten gäller bolag utan svensk licens. Hos bolag med svensk licens gäller redan krav på registrering, säker identifiering och ett spelkonto per spelare, liksom kontroll mot Spelpaus.

Kontrollen mot avstängningsregistret ska ske innan spelaren får spela. Bestämmelsen lyder: ”Spel får inte ske innan licenshavaren har kontrollerat att spelaren inte stängt av sig” (12 kap. 4 §). Det är alltså ett krav som redan gäller för licenshavarna, inte en förändring som följer av förslaget.

En avstängning via det nationella avstängningsregistret Spelpaus gäller bara spel hos bolag med svensk licens. I mitten av oktober 2026 var drygt 143 000 personer avstängda via Spelpaus.se. Spelinspektionens licensregister visar vilka bolag som har svensk licens och därmed omfattas av de befintliga kraven på registrering, identifiering, spelkonto och kontroll mot Spelpaus.